Nu är det i slutet av maj (uppenbart?) och det är inte alls lång tid kvar tills jag flyttar ut från denna "hemska" lägenhet.

Lägenheten är väl i sig inget större fel på. Men denna lgh var ändå bara en "nödlösning" för drygt 3 år sedan.

Grannarna däremot har väl inte vara de bästa, men det kunde absolut varit värre.

 

Igår var jag på stan med Ingrid och hennes dotter en stund och stötte på en kollega som sa till mig att komma förbi jobbet för att få veta mitt schema under sommaren. Så gick väl hemifrån vid halv 18 och stannade kvar tills klockan var ca 20. Fick med mig mitt preliminära schema hem. Det såg bra ut förutom 1 dag som jag skulle behöva byta bort (det kommer att ordna sig, bara man är ute i god tid).

Det har hänt många många gånger att folk inte kommer ihåg mitt namn. De säger fel, och även säger de fel när de känt mig i över 4 månader och träffat mig nästintill varje dag. Hur svårt kan det vara egentligen?

 

R O M I N A

 

Det stavas som det låter och det låter som det stavas, inget annat: Romania?

Vart i ROMINA finns det ett A i mitten och ett I i slutet?

 

När jag var yngre blev jag mobbad för mitt namn och ville därför byta till något vanligt, men det gjorde jag inte. Men det har ändå satt spår så när någon säger fel till mig så tar jag illa upp. Jag lyssnar inte till personen som säger mitt namn fel, för det är inte jag.

Jag har ett namn och det lyssnar jag till.

Jag har även smeknamn som jag lyssnar till, men enbart när vissa säger det. Pga att jag är uppväxt med att dessa personen kallar mig så. Det är en förkortning av mitt namn och inte en felsägning. Så det är okej.

 

Hur svårt kan det vara att läsa R O M I N A?

Hur svårt kan det vara att uttala R O M I N A?

 

Tydligen så är det svårt enligt vissa. Men då kan jag ju ger de som säger fel och inte tar sig tid att läsa HELA namet, utan bara titta lite lätt och snabbt och TRO: Romania!

 

 

 

Var det svårt?

 

Jag har varit i flera butiker där de säljer kaffe (och massa annat skit) men jag har inte gittat några "pads" till kaffemaskinen, så jag börjar seriöst tro att det inte finns att köpa i normala butiker.

Hittade dock en hemsida som säljer och just nu så var påsarna billigare än normalt. Så då passade jag på att skicka efter 5st påsar så har jag ett tag framförver.

Jag beställde domför 5 dagar sedan. Jag tycker ändå att frakten gick snabbt med tanke på att det skickades från Danmark och att det har varit helg.

 

Fredagen den 13 började väl jätte bra för min del.

Jag sitter hemma och tar det lugnt, får ett samtal 10.13 som påminner mig om att jag hade en soltid kl 10.00.

Ber så hemst mycket om ursäkt och frågar om jag kunde komma direkt (tar ca 2-3 minuter att gå) och det var inga problem.

När jag kommer dit så ber jag om ursäkt igen och skylle lite skämtsamt på att det är fredagen den 13.

 

Lite senare på dagen fick jag meddelande från mamma att jag skulle befinna mig på ett ställe kl 14.00 för jag och bror skulle bli hämtade. Jag börjar gå hemifrån ca 13.45 och just när jag kliver ut genom porten så känner jag att det duggar lite lätt och jag har bara tshirt på mig, men jag fortsatte att gå. När jag nästan var framma började det regna ännu mer och jag var helt blöt när jag kom fram.

Mamma ringer och säger att av okänd anledning i trafiken så blir hon lite försenad.

Efter en liten stund kommer mamma och jag sätter mig i baksätet och bror bakom ratten.

Han var jätte duktig på att köra. Det kommer att gå jätte bra för han känner jag på mig.

 

Jag och bror skämtade lite om att mamma aldrig numera får köra sin egen bil, haha.

Igår tog jag en liten promenix ner på stan för at fixa mina fransar igen. Vädret var hur skönt som helst. Efter jag var klar gick jag hem till Alexandra och hängde där tills klocksn blev jätte sent. Fick skjuts av henne hem eftersom klockan hade blivit så sent, jätte snällt av henne.

 

Idag har jag solat och nästan direkt efter det så kom mamma och hämta upp mig så åkte vi iväg till Rusta för jag skulle köpa mer kartonger, men det gjorde jag inte. Tror helt ärligt att jag inte behöver mer än de 20st jag köpt tidigare. Efter det körde jag till Jula och kollade runt där för jag behövde mera glödlampor.

Efter det körde vi till olika matbutiker sen direkt hem till mamma och träffade då på hennes grannar och stod och pratade där en stund och så kom vi alla överrens om att grilla ute på gården. Men då skulle mammas grannar behöva åka och handla mat först. Så jag fick bilnyckeln i handen och blev beordrad att köra bilen.

Eftersom jag ska låna bilen om ca 3 veckor så kan det ju vara lite bra att veta hur den kör.

 

Efter vi grillat klart åkte jag och mamma till mormor och morfar och hälsa på en stund och de bjöd på hemmagjord smörgåstårta. Åhh vad god den var, så jag fick receptet på den. Synd bara att älsklingen inte kan äta skaldjur så kan ej göra den till han. Men jag kan nog göra någon annan form av smörgåstårta till han. Vi får helt enkelt se hur det blir med det.

 

Körde sedan hem mig själv, väl hemme så tog mamma över och körde hem sig själv.

 

Tror jag kommit in i en målar period igen (efter att inte målat nått på ca 2 veckor)

 

Har precis gjort klart denna och jag blev faktiskt nöjd

 

Jag hade tid hos vårdcentralen kl 14.00. Jag kom väl dit ca 5 minuter innan och satt och vänta till SSK kom och ropa upp mitt namn. Hon tittade och det såg mycket bättre ut än i måndags. Så hon gick och pratade med läkaren som ej hade tid just då för han hade fått ett akut ärende. Så jag fick gå hem (de få meter hem) och komma tillbaka vid 16 tiden.

Läkaren tittade i öronen och frågade skämsamt hur vi skulle ta bort dom: "med kniv eller yxa?"

"Med en slö såg" svarade jag, haha.

Han bestämde sig för att mina öron behövde en rejäl spolning.

 

Efter allt var klart kunde jag höra PERFEKT (enligt mig själv, eftersom jag knappt hört nått under ca 3 veckors tid).

Jag fick nästan ont i öronen för hur högt allt var.

Suget till fläkten i köket var på när jag kom hem och det lät jätte högt. Att spola vatten gjorde ont.

Jag höll på o hoppa upp i taken av rädsla när jag startade tvn. Jag hade alltså haft volym 13-15, och jag var tvungen att sänka till 5-7 som jag normalt brukar ha. Då kan man ju tänka sig hur dåligt jag hörde innan spolningen.

 

 

Idag har jag inte gjort så jätte mycket förutom att jag var på Bemanningen för "utbildning" och sedan skrev på papper för jobb i sommar.

Jag tog en promenad dit men jag tog bussen hem, för jag blev trött. Jag trodde inte att jag skulle behlva sitta där i 3 timmar och anstränga mig för att höra. Men det gick rätt så bra ändå.

 

På fredag ska jag tillbaka till vårdcentralen och då ska läkaren titta på mina öron för att se om det blivit bättre efter jag var där i måndags. Jag hoppas på det och att jag snart kan höra normalt igen.

Idag var Patricia hos mig för hon behövde prata av sig om en del saker. Och självklart ställer jag upp och lyssnar. Vi pratade en massa om vad som hänt henne, fast vi pratade om masso av annat också.

 

Jag fick be henne att prata rätt så högt för jag har känt mig halvt döv de senaste 2 veckorna. Varför vet jag inte, men jag ska till vårdcentralen på måndag så SSK får kolla.

Jag fick en kaffemaskin av älsklingen när jag var hos han.

 

När jag landade igår så var det världens snöstorm. Först stod jag och vänta på bussen och sen när jag var på bussen hem så är det första jag ser i motsats riktning en Ambulans. Jag tänkte inte så mycket på det utan tänkte på annat medan bussen forsatte köra.

Fram påvägen ser jag att de (polisen) spärrat av vägen så vi kan ej fortsätta på den vanliga vägen, så vi får köra in på en lite mindre väg.

Det hade varit en olycka längre fram på den stora vägen, och eftersom bilister inte kan anpassa sig vid trafikolyckor här i Sverige så har nu polisen bestämt att spärra av vägen. Jätte bra tycker jag för det ska inte krävas mera liv.

 

Väl inne på den mindre vägen så ser jag en bil som kört ner i diket. Stackare tänkte jag, men det var tydligen någon i bussen som börja svära och skratta åt han som kört i diket.

 

När vi kommit tillbaka på den stora vägen så ser jag ännu en som kört av vägen intill ett litet berg, och där står även en polisbil och pratar med bilisten som kört av vägen. Varpå någon i bussen skrattar igen, och jag vänder mig om och ser då att det är gubben bakom mig som skrattat. Varpå jag enkelt frågar han ifall han hade skrattat om det varit han som kört av vägen. För det är faktiskt inte ett dugg roligt om någon kör av vägen.

 

Inte långt efter detta så möter vi 4 st bandbilar som kör i rask takt. och inte kort efter det så kommer ytterligeare en ambulans.

 

Allt detta hände alltså mellan Nyköping och Sparreholm.

 

Jag tror många hade ändrat sina däck till sommardäck då vädret den senaste tiden visat på vår väder. Men kommer det snö och blir halt på vägen se då FAN till att köra försiktigt, eller kör inte alls om man ej har vinter däck på, alt däck som är anpassade på vinterväglag.

 

Idag är det dags att åka hem. Jag vill verkligen inte förjag trivs ändå här. Men jag ska tillbaka, när vet jag inte då jag ev jobbar i sommar och kan då inte hurseomhelst inte bara åka iväg.

Det var meningen att mamma skulle hämta mig när jag landat, men hon var tvungen att jobba så jag får helt enkelt ta bussen, men det går rätt snabbt ändå.

 

I April brukar det ju vara vår och relativt fint väder. Nu är det blåsigt och så började det precis hagla. Det är helt vitt ute, men det försvann rätt så fort. Men under en tid så såg det ut såhär på balkongbordet.